mysko.
hade inte tänkt att sluta vara så duktig på att blogga som jag var när sussi var borta, men nu har det lyckats bli så iallafall. typiskt. menmen, nu är jag här iallafall!
jag tror jag har fått en förbannelse över mig.
jag berättade ju om killen på centralen som sprang efter mig och tog mitt nummer och grejer (som lyckades avskräcka mig redan efter två dar när han skickat typ hundra sms utan att jag svarade på nåt av dom) sen bara någon vecka efter gick jag på en buss där busschaffören började stöta på mig jättemycket. han hade tydligen sett mig ofta på den bussen för typ två år sen, så han började babbla en massa om hur han sett min stil förändras genom åren och kom ihåg exakt hur jag såg förut, lite rödaktigt hår och lite mer färgglad stil osv... läskigt. men han fick såklart inte mitt nr när han frågade efter det. sen idag stod jag och väntade på bussen, och innan den hunnit komma så stannade en firmabil vid mig. jag trodde det var min grannes arbetskamrat, för dom var rätt lika, så jag hoppade såklart glatt in i bilen när han frågade om jag ville ha skuts till stationen... men sen upptäckte jag att det inte var han! han var trevligt och så, men sen kom in på att han tyckte jag var jättesöt och hade en jättefin kropp och han var typ 60 bast!!?? som tur var släppte han av mig vid stationen, haha. läskiga människor finns det allt, och jag råkar alltid ut för dom.
men men, nu ska jag dricka lite kaffe. puss.
// L
jag tror jag har fått en förbannelse över mig.
jag berättade ju om killen på centralen som sprang efter mig och tog mitt nummer och grejer (som lyckades avskräcka mig redan efter två dar när han skickat typ hundra sms utan att jag svarade på nåt av dom) sen bara någon vecka efter gick jag på en buss där busschaffören började stöta på mig jättemycket. han hade tydligen sett mig ofta på den bussen för typ två år sen, så han började babbla en massa om hur han sett min stil förändras genom åren och kom ihåg exakt hur jag såg förut, lite rödaktigt hår och lite mer färgglad stil osv... läskigt. men han fick såklart inte mitt nr när han frågade efter det. sen idag stod jag och väntade på bussen, och innan den hunnit komma så stannade en firmabil vid mig. jag trodde det var min grannes arbetskamrat, för dom var rätt lika, så jag hoppade såklart glatt in i bilen när han frågade om jag ville ha skuts till stationen... men sen upptäckte jag att det inte var han! han var trevligt och så, men sen kom in på att han tyckte jag var jättesöt och hade en jättefin kropp och han var typ 60 bast!!?? som tur var släppte han av mig vid stationen, haha. läskiga människor finns det allt, och jag råkar alltid ut för dom.
men men, nu ska jag dricka lite kaffe. puss.
// L
Kommentarer
Trackback
