dikt.
Trött och utmattad
Utanpå och inuti
Men i rampljuset
Där sprudlar jag av energi
Allt är jobbigt
Drygt och vidrigt
Men i ramljuset
Där känns allt bara lätt och smidigt
Håller in alla känslor
Sorg och aggressioner
Men i rampljuset
Där släpper allt via repliker och toner
Rädd för människor
Att bli sårad eller sviken
Men i ramljuset
Där finns ingen rädsla alls för publiken
Liten och hjälplös
Splittrad och brusten
Men i rampljuset
Där försvinner aldrig livslusten
I framtiden begraven
Djupt ner i en kista
Men i ramljuset
Där ska jag kämpa in i det sista
en dikt jag skrev för ungefär två år sen som jag helt glömt bort!
typ en beskrivning av min stora kärlek till teaterscenen.
(och snälla, snälla, snälla, ge oss lite sol nu?!)
Kommentarer
Postat av: c
underbart skrivet!
Trackback
